Studiens syfte a?r att underso?ka huruvida det finns skriftspra?kliga skillnader mellan texter skrivna inom ramen fo?r det nationella provet och texter fo?rfattade under annan skoltid. Fra?gesta?llningarna har varit: Vilka spra?kliga skillnader ga?r att se i ja?mfo?relse av elevers texter fra?n nationella provet och lektionstexter pa? tre spra?kliga niva?er (o?vergripande niva?, menings- och ordniva?). Materialet besta?r av 38 elevtexter varav 20 uppsatser a?r fra?n nationella provet ht-11 i svenska 1 och 18 debattartiklar som 18 av dessa 20 elever skrivit i samma kurs.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hÀlsotrender konstrueras och omkonstrueras pÄ sociala medier, och vad detta kan fÄ för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgÄngspunkt har en kvalitativ metod anvÀnts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: HÀlsotrender pÄ sociala medier Àr till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas dÄ anvÀndare interagerar med varandra pÄ sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhÀvs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och instÀllning vidare pÄverkas av. .

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

I denna uppsats sammanstÀlls och granskas forskning som handlar om sexualitet och förÀldraskap. Metoden som anvÀnts Àr systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats Àr intersektionalitet med fokus pÄ maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgÄr frÄn heteronormativa förestÀllningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgÄr frÄn heteronormativa och socialt konstruerade förestÀllningar om homosexualitet och förÀldraskap.

Uppsatsen syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som omgÀrdar vÀxelvis boende genom att analysera förÀldrars tal om/konstruktioner av förÀldraskap. FörÀldrar vars barn bor vÀxelvis hos de bÄda förÀldrarna. Studien har följande frÄgestÀllningar:? Hur talar förÀldrar med erfarenhet av vÀxelvis boende om detta?? Hur konstruerar de i sina utsagor förÀldraskap ?sitt eget och andras?? Hur könas detta tal?? Vilka diskurser kan urskiljas i förÀldrarnas tal om förÀldraskap och vÀxelvis boende? ? Hur kan dessa förstÄs?? Hur samspelar de olika diskurserna med varandra?Studien baseras pÄ kvalitativ metod och utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio förÀldrar med vÀxelvis boende. De teoretiska perspektiven Àr postmodernism, socialkonstruktivism, konstruktioner av förÀldraskap, konstruktioner av kön och kritisk diskursanalys.

Syfte: Svenska Elles personportrÀtt har studerats med syfte att belysa hur ett Vi och Dem förhÄllande konstrueras, men Àven för att klargöra vilka som utgör Vi och Dem i kontexten. Detta för att ta reda pÄ vilka sociala konstruktioner som Elle medverkar till.Metod: Studien Àr en kritisk diskursanalys vilken Àr inspirerad av Norman Fairclough Critical discourse analysis. Texterna har vidare behandlats utifrÄn en symtomal innehÄllsanalys, med hjÀlp utav verktyg hÀmtade ur semiotiken.Resultat: Studiens resultat visar pÄ att ett specifikt narrativ appliceras pÄ samtliga av Elles personportrÀtt. Detta sker likt en schablon som skapar en fiktiv karaktÀr av intervjuobjektet vilket dÀrmed konstrueras till ett Vi. Genom flertalet faktorer exkluderas lÀsaren i relation till vi:et och blir dÀrmed ett uttalat Dem..

Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Det hÀr Àr en uppsats vars syfte Àr att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare nÀr man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handlÀggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handlÀggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist pÄ kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhÄller sig till. DÀr de teoretiska begreppen som man anvÀnder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli pÄverkad av mÄnga olika subjektiva faktorer. En klient mÄste dÀrför har mycket tur för att kunna fÄ hjÀlp.

En underso?kning av Bayeuxtapetens (BT) spra?kliga struktur. Underso?kningen avser bera?ttandetsorganisering och fo?rdelning mellan huvudfris, ba?rder, den kortfattade inbroderade texten och en postulerad fo?rlorad text. Sa?rskild fokus la?ggs pa? den s.k.

Denna underso?kning studerar specifika delar av spra?ket i sex av Sveriges sto?rsta bloggar. Bloggarna som utgo?r underso?kningsmaterialet a?r Dessie, Kenzas, Paow, SamirBadran, Hugo Rosas och The odd way. De spra?kliga fo?reteelser som underso?ks a?r icke-verbala inslag, svordomar, utrop, talspra?kliga ordformer, la?nord och fo?rkortningar.

AbstractDen hÀr uppsatsen Àr en socialpsykologisk undersökning som ansluter sig till den social konstruktionistiska traditionen. Syftet Àr att undersöka vilka konstruktioner av mÄltiden och Àtandet som individer och tidskrifter sluter sig till. Genom analys av informanters tal och texter i tidskrifter med mat som fokusomrÄde har den första frÄgestÀllningen för avsikt att spÄra vilka konstruktioner som finns kring mÄltid och Àtande. Ytterligare en frÄgestÀllning var att finna identitetsmarkörer i informanternas tal i relation till deras matvanor och kostlivsstilar. Dessa har kommit att analyseras som subjektspositioner.

De neuropsykiatriska funktionshindren ökar. Efter att ha arbetat som resurs i skolan samt varit kontaktfamilj, vÀcktes mitt intresse för diagnosticeringsprocessen av neuropsykiatriska funktionshinder. Jag ville genom studien undersöka vilken instÀllning tvÄ representanter som finns med i diagnosticeringsprocessen har till denna och deras roll i denna process. Jag ville fÄ en bred bild, som beskriver mina informanters instÀllning ur sÄ mÄnga aspekter som möjligt och anvÀnde mig dÀrför ett flertal olika teorier. Mina teoretiska grunder bygger pÄ de generella begreppen; Maktprocesser, Sociala konstruktioner, Medikalisering samt stÀmpling.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.